triplesec

Fredagen bestod av en bortglömd torsdag. Nej, nu minns jag vad jag gjorde. Öl på Babylon, öl på Snottys och sen ännu mera öl. Jag håller Em som ansvarig för den kvällen. Okej jag kan ha varit lite skyldig. Men hon är bra på att driva folk. Eller så det verkar iaf.

Jag hade tänkt att göra det här inlägget relativt kort med mesta dels bilder.

Så Fredag (Morgon I say).
 (Attack of the pie I say!) A-G lär sig själv att äta, vi slänger paj på henne och hon attackerar den med gaffel och talrik. Jag tror hon åt mer av det som var utanför talriken än de som vi la på. Men mycket duktig.


  (Punkbebis med Pappa ~Rockstar I say~ i ny present. Top och halsband.)

 Mamma till Punkbebis.

Jätte trevlig. Okej, jag kan inte säga förmiddag eftersom jag dök upp vid ett någon gång. Men jätte trevlig picknick med lite runt strosande i aspudden. Jätte fint och myspysigt.



Senare satt vi i vad som kändes som en evighet och väntade på Tunnelbanan för att sen tupplura och äta middag och för att inte glömma bli dragen i håret och petad i ögat. Det är tur att hon är så charmig.

Senare under kvällen hängde jag med "Bruden" på Hoffmaistro konserten som var i Kungsan. Jätte glad stämning. Lite småhyss i kanterna. Bandet var grymt och livat som vanligt. Senare gick vi på onödig men trevlig långpromenad på Norrmalm innan vi tog tunnelbanan till Söder för att dricka öl. Vi var faktiskt på jakt efter öl, men jag tar på mig något av det totala misslyckandet innan vi satte oss på tunnelbanan. Bara så du vet. I take the blame. :- /
Men innan den jätte långa promenaden så stod vi vid bankomaten där två killar envisades med att prata med oss och efter liten stund så ville en av pojkarna ge bort sin slips till "Bruden" (Vi måste hitta ett bättre namn till dig. Har för mig att vi kom på nåt men jag minns inte.)
Men hon blev på mycket bättre humör efter ömma fötter och lång dags shopping runda.
Och jätte söt blev hon.
(Förlåt, snygg sexig och singel ; ) )



Sen drog vi oss in på Götgatan (Tiffanys) Lite över pris anser jag. Men nice att äntligen få sitta och dricka öl.
Och me VIP kortet då givetvis.

 Och en med slipsen  Dom på "Bruden" Blev lite snyggare. Im so Dark. But pale.
Men fina foton tagen av henne iaf.
Efter detta avslutade vi kvällen med promenad till tåget och så bar det hem.

Innan jag mötte upp Prästdotter:

  (Dom var grymt bra)

Helgen har varit kort sagt inte mer underlig än vanligt.

På fredagen var jag och prästdotter på väg till republik för att sitta och dricka lite öl i solskenet. När vi kliver på tunnelbanan så börjar två eller tre killar battla varandra. Nästan väl framme så börjar en utav killarna tejpa i taket. Jag vänder mig och han håller i en tandborste. "Direkt från tandläkaren, det är inte alla som får den lyxen." Sen kommer lugna gatan som inte tedde sig vara så lugna och röt till om att tejpa upp saker i taket får man minsann inte göra.

Jag förstår någonstans att vandalisering är fel. Men att tejpa upp en tandborste i taket känns ändå någonstans väldigt harmlöst och snällt till någon som kanske verkligen kom att behöva en tandborste den kvällen och sen få lyxen då den är oanvänd. Men nej, ner skulle den. Killen tveka till att börja med och hans kompisar började på en gång hjälpa till att plocka bort tejpen.

"Tjafsa inte emot", säger en av polarna.

"Nej! Jag vill veta varför det är fel att tejpa upp en tandborste i taket." - Tandborst tejparen.

"Herrn, det här är inte en diskussion, det ska ner nu!" - Lugna gatan.

"Nej, jag vill ha en förklaring. Det här är intressant. Varför är det fel att tejpa en tandborste i taket?" - Tandborst tejparen.

"SUCK" alla runt om kring på tåget.

"FNISS" - Jag och prästdotter.

"Nu får dom skynda på med förklaringen om dom ska av här" - Jag, innan vi kliver av tåget. Ingen förklaring på den tyvärr. Men om någon som var på det här tåget hörde en förklaring så får ni jätte gärna kommentera den.

Jag är nyfiken iaf.

Under kvällen blåste vi bubblor och gick och kissade i skogen några gånger och att kliva in i skogen var som ett helt annat typ av socialt umgänge. Fullt med folk och många stod/satt på rad.

Senare inomhus så kedjerökte jag lite för mycket. Ljudnivån var inte av denna värld. Killarna från Fattaru stod och hängde bakom mig ett tag och jag snubblande över mins två skateboards.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Alice_in_Videoland

I helgen så var jag ute och fotade en del eftersom jag haft lite tid över till det och jag kom hem med en del bilder på mig själv.. huh, what!? Ops... aja.

Men även en del förortskonst. Wicked fun. Jag ska se till att fota lite mer så att jag kan lägga upp mer bilder.

Idag blir det till att dela med mig av detta.













Eh... ja, de va länge sen jag fick leka med kamera. Har inte så mycket kul att fota hemma... eh... etc. Ahh! Eaten by zombies!




Sumbyberg. Jätte fluffit och fint att titta på när man går över torget. Det kändes extra mysigt att det var kvar även idag när ja va på väg till jobbet imorse. Bubbel/Jakozi.


          
 


Okej, nu verkar det inte gå att lägga upp mer bilder för idag. Den strejkar så ja får väl ta lite av det andra imorn. Sorry. Aj trajd.

Onsdag.

Att bero på det här med att blanda ihop folk.

Onsdags. Förra veckan, sitter jag på Muren och ser på när Limpan stuttsar runt bakom disken och ropar "Alex" ......"Alex"

"Alex" vän lutar sig åt sidan och ser på Limpan "Han heter faktiskt Viktor"

Limpan slår sig själv i pannan och fortsätter förvirra honom med Alex lite till. Jag sitter och små skrattar. Så typiskt Limpan tänker jag och tar en till klunk kaffe.

Torsdag.

Jag sitter på Café String med The Scientist och han försöker förklara för mig att han har blandat ihop två tjejer och hur sjukt detta är. Jag försöker borsta bort detta men nej, det ska in tydligen. Så gång på gång får jag en förklaring på det här tills jag hittar en del i det som faktiskt roade mig lite.
Vi rör oss vidare och hyr en film sen tar vi tuben till Centralen där vi ska ta pendeln.
I rulltrappan så står han och ska berätta något och mitt uppe i denna förklaring till något ytterligare som börjar kännas disträ så störs jag av att någon stirrar på mig. Jag tittar tillbaka och killen i rulltrappan som tittar på mig ler lite smått och jag försöker komma på vem det kan vara. Om det är någon jag känner.
Jag försöker ytterligare en gång lyssna på tidigare samtalsämne men samtidigt så upplever jag det som att killen i rulltrappan inte släpper mig med blicken. Han vinkar.
Jag ser mig hastigt omkring. Ingen annan där vad jag kan se.
Det slår till i huvet på mig.

"Men det är ju du, Alex. Hej!" Säger jag och börjar berätta för honom om dagen innan då Limpan förvirrade honom med Viktor vilket jag tyckte va kul.
Han skrattar. Jag frågar vart han ska. Han svarar att han ska träffa en kompis, jag säger att jag ska hem och laga mat och han säger att han redan ätit. Jag svarar.

"Va trevligt. Det va kul och se dig i af" säger jag och han svarar nåt i stil med;

"Det samma, vi ses säkert snart igen."

Jag pladdrar vidare med The Scientist. Vi sitter på tåget som givetvis blir fördröjt. Vi är mellan Karlberg och Sundbyberg och ska gå av i Sundbyberg.

Rösten i högtalarna;

" Det kommer att gå väldigt segt fram till Sundbyberg. Så fort vi PASSERAT Sundbyberg så kommer det att rulla på utan problem. Alltså VÄLDIGT segt fram till Sundbyberg. Först när vi har PASSERAT Sundbyberg kommer det att rulla på ordentligt."

The Scientist ser sig om som rösten kom från taket och säger;

"Visst, stampa på oss lite extra när vi ändå ligger ner."

Fredag.

Efter en lång dag, vakna upp med mardrömmar. Jobbet segt. Så kom ja slutligen fram till Muren.
Jag kliver in och har tidigare pratat med Limpan om att jag träffade på Alex på Centralen i rulltrappan.

Alex och Limpan står i kassan när jag kommer in och Limpan skakar på huvet och lika väl Alex.

"Vem var det du träffade igår egentligen?" Frågar Limpan mig.

"Ah, det var inte jag i af" Skrattar Alex.

Rödheten i mina kläder börjar gå ut i huden och jag känner en plötslig förvirring och tittar på Alex.
Nej, så såg han nog inte ut.

Jag sätter mig ner och äter och pratar lite vilt kring det här. Det kan inte ha varit Viktor. Eller?

Vem var det? Jag kan inte tänka mig att det är någon jag känner och i vilket fall. 
Varför sa han inte att jag förmodligen blandat ihop honom med någon annan?

To be continued.

Lördag.

Trodde väl inte att det tog slut där. Helgen är ju inte slut än.

Jag hade tvätt tid från kl 11 på "morgonen" till 15:00.

Jag står och väntar på att det ska tumlas klart. Jag plockar ut mina saker och "viker" ihop lakanen. En kille kommer in i tvättstugan och pratar i mobil. När han lagt på säger han nåt i stil med.

"Öh, du. Du e väl haj på de här!? Ja orkar fan inte läsa asså."

"Eh, ja vet inte... Det beror väl på vad det gäller antar jag."

Jag tar mina saker, ställer tillbaka en av vagnarna jag använde mig utav och går fram till honom och synar honom kort. Försöker undvika ögonkontakt.

"Tvätta, är det de här du behöver hjälp med?"

"Ja asså palla läsa"

"Tvättmedel, sköljmedel, gradantal, start." Ja pekar vad som är vart. Han tittar förvirrat på mig och suckar.

"Men de här då? Och vadå. Vad menas med det här och hur gör man bla bla bla bla bla."

Han påminner mig om en del killar som brukade mobba mig på mellanstadiet.

Tillbaka till nutid.

Observera att jag stod kl 15:20 på en lördagseftermiddag. Men en rosa rutig kappa, rufsigt hår, en grön knä kjol, kängor och gårdagens smink. I wish I had my sunshades. *Rock star*

"Känner du ett behov av att tvätta i 95g?" Frågar jag kort.

"Men det står ju vittvätt."

"So?"

"...."

"Ta 40 eller 60. Behöver du mer så kanske du ska byta tvättmedel." Sneglar på hans euroshop tvättmedel som står på tvättmaskinen, ser ingen antydan till att han skulle ha funderat på att använda sig av sköljmedel. So stupid.

Lära sig tvätta innan man flyttar hemmifrån. Yao!

Senare samma dag. Jag går tillbaka till sängliggande stadie, framför teven slumrar jag till celebrity poker showdown telefonen ringer. Pratar kort med mamsen som vill att jag kommer över på middag på söndagen. Jag somnar om och vaknar halv åtta. WOW!

Okej. Vad ska jag göra nu då? Slå kusinen en signal.

Hon säger att hon ska ringa upp.

Slår en signal till The Scientist och han säger att han ska träffa mitt "ex", skyller på låg batterinivå. Jag förmodar att det bl a är pga obehagligt samtalsämne. Klick.

Jag ringer upp Calle som går med på att hyra film och kollar hur det är med mig. (Mådde inge vidare, med influenser från gårdagen då jag kände mig relativt övergiven.)

Lisa ringer upp mig och vi konstaterar kort att The Scientist inte känner att folk i hans omgivning är tillräckligt destruktiva utan han behöver mer och tar till som medel mitt "ex". (Som kanske inte är en destruktiv person i sig, men det är väldigt destruktivt att umgås med honom).

Fick ett gulligt mess dagen efter om att det hade blivit för mycket, men jag tvivlar på att det spelar någon roll. Och jag är även fullt medveten om att han förmodligen kommer att läsa detta vid något tillfälle. High there! *Vinkar*

Men för att lämna det och komma fram till poängen med denna smått förvirrande kväll.
Eller dag.

I put my face on.
Lämnade lägenheten för att hinna med tåget så att jag skulle vara vid videobutiken i tid.

Jag klänger mig fast vid disträa tankar på väg till T-banan och när jag står på perrongen och det plingar för mitt tåg att komma in så börjar jag känna att mina skor känns konstiga.

Jag har tagit på mig två olika kängor. En lite kortare än den andra och den kortare var med skridskosnörning och spännen på sidan och det har inte den andra. *Rock Star*

Försent för att vända. Jag kliver på tåget och tänker tänker tänker att om någon kommenterar på att jag har olika skor på mig så säger jag att jag är på väg till en temafest och jag valde schizofren. Ha.

I min bittra lilla värld så lyckades Calle ändå muntra upp min negativa tankebana och följande dag så mådde jag inte lika dåligt längre.

Jag gick ut med mina miss matchande skor, lämnade tillbaka filmen och åkte hem.

Söndag.

Jag kommer hem och börjar plocka lite. Jag har ställt in för att åka till Flempan där min kusin fyller år. Känner mig lite för instabil för det och väljer istället middag hemma hos mamsen som jag inte känner mig allt för fit för heller och avvaktar lite väl länge. Gör mig i ordning och när jag står inne i badrummet och ska tända lampan så smäller den till. Inte en lampa i hela lägenheten funkar helt plötsligt. *Suck*

Jag skyndar mig iväg och kommer knappt på tåget för att det är så fullt. Key Retro ringer mig och säger att hon såg mig på väg in i tåget men att jag sprang bort till den andra vagnen istället. Så vi bestämmer oss för att vänta på varann när vi kommer fram och hon berättar att hon ska bli "granne" med mig typ. Cool eftersom jag inte känner nån där jag bor.

Jag kommer fram till Stationen och kliver av tåget. Ultrablont. WOW! *Another Rock Star*

Hon artigt berömmer (Detta pga roligt synonym val) min sminkning och vi beger oss båda till snicker snack i mataffären also known as Recap.

Jag hälsar någorlunda artigt på hennes mamma som vi träffar på där inne.

Hennes mams betalar för varorna och Kay Retro står och pratar med mig och jag ser redan då på henne att det är något som glömts bort i all Recap. Vi lämnar butiken och på väg ut så vänder sig Recap och tittar på sin mams.

"Men våra grejer då? Tog du dom eller?!"

"Aja, vi hörs" säger jag och lämnar brottsplats förvirring.

Jag lämnar mamsen mätt någorlunda belåten med nya proppar.

Måndag morgon.

Jag har nu bytt min första propp. Jag kan se i mörker igen och badrumslampan är definitivt trasig.

Okej.
Imorse vaknade jag upp i kallsvett och tårar. Värre dröm har jag aldrig haft. Det ända jobbigare att vakna upp med är panikångest och andningssvårigheter.

Det påstås att man bearbetar saker och utvecklas när man drömmer mardrömmar. Ganska häftigt men det var inte det här.

Jag föredrar att hålla mig till orealistiska och övernaturliga mardrömmar. Det känns på nåt sätt lite lättare att koppla bort sen när man vaknar på morgonen.

Snart ska jag iväg från jobbet och sätta mig på ett café i Gamla Stan. Men först så vill jag bjuda på lite konst som jag hoppas kommer att komma upp på våran hemsida så småningom, tillsammans med lite annat. Kika gärna in. Står länkat under "WorkingProgress" Vi har inget upplagt ännu.

Trevlig helg. Ching!

Så. Gårdagen.

Jag vaknar sent, som vanligt. Jag klär på mig och gör mig i ordning för att komma försent till jobbet. Vad jag tänker när ja ska sätta på mig skorna är att det inte har varit någon vinter i den här vintern och att jag ska passa på att ha mina Converse. Jag kommer ut genom porten och en chock väller över mig med kylan, inte bara det, snö. Men då är det redan försent. Jag kan inte vända och gå upp igen.

Idag anpassade jag mig. Raggsockor.

Så på tunnelbanan läser jag om en psykotisk krönikör, det var hon som skrev krönikan alltså. Eller, så var min åsikt efter bara några rader.

Jag plockar upp DN och en kaffe på McDonalds. Kaffet var till min förvåning beskt vilket jag har kommit till insikt med nu hänt fler mornar i rad. Jag kommer kanske att behöva hitta ett nytt kaffe ställe då jag gav upp 7-11 för länge sen.

Jag läser tidning efter tidning efter tidning, jag hade ingen aning om att DN var de litteräras motsvarighet till tjack.

Idag. På jobbet.

Jag går till min kollega för att ställa en fråga och han sitter sjukt frustrerad och uppgiven och ser relativt jätte förstörd ut, och säger att han inte förstår vad det är med honom, varför han känner sig så nere. Jag försöker se munter ut i ett hopp om att det kanske kan smitta av sig och då säger han; "Jag måste förmodligen bara ha ett ligg"

Det är nu jag ser chockad ut.

Han fortsätter; "Bäst att fixa någon tills lunchen, jag måste ringa någon".

Jag lämnar stakandes rummet utan några som helst frågor.

Så det var Julafton sen va det lite roligt där emellan och sen var det dags att fira nyår, början var en horibel morgon innan festen och tolvslaget då jag försökte färda mig själv hemmåt. Med vetskapen om att jag gav bort mina sista cigg om att de inte hade mitt märke när jag skulle köpa nya. Vilket fick leda till en promenad mot pendeln med äckliga cigg och vetskapen om att jag skulle bli 600 kr fattigare inom kort. Inställda tåg, när jag väl kommit hem så var min öl uppdrucken. Men som tur var så var lägenheten utrymd och det var tur det då det bara fanns plats för mig  och bara mig just då.

Det började bli senare och senare på kvällen och iförd min Cabaret outfit anländer jag osuget på festen som var ämnad för kvällen. Även om jag egentligen hellre just då hade velat vara på en annan fest. Efter ett par öl och första kicken absinth så började festen dra igång och jag kände behaget av att stanna mer och mer. Jag tror det var när vi var på väg ut i tredje rökpausen som ett par lustiga filurer dök upp. En Cowboy och en Pirat. Vad säger man... en lustig kombination, men varför inte. I senare eftertanke så kanske jag bör ha satt mig bredvid Cowboyen, men han kanske också var upptagen. Eller så är det bara så att jag dras till asholes för att jag inte vet bättre. Vilket inte riktigt är sant. Jag dras inte längre till asholes för samma problem jag haft tidigare. Eller åtminstånde tror ja inte det. Jag tror att det är av gammal vana.

Så iaf. Jag kysste piraten nångång efter tolv. Han såg plågad ut och jag fick senare reda på att han skulle... ja, gifta sig innom en kortare tid.

I really know how to pick them.

Så efter ja låtit honom bli hemskuffad av sin vän som höll koll på klockan genom att se hur mycket det var kvar i flaskan så dök en ny kille upp. Ingen annan än den femte beatels medlemmen. Han kan dock inte ha spelat gitarr då han sög på det och spillde rödvin över min söta väninnans vägg. Vi hånade honom ett tag och hans kompisar som dök upp från ingenstans. Han försökte envist att stöta på mig. Två timmar senare låg han och hånglade med en tjej på vardagsrumsgolvet och gick sedan envist tillbaka till att försöka stöta på mig. Jag blev trött på allt och började röra mig hemmåt. En halvtimmas väntan vid tuben, men en enastående början på det nya året.

Gårkvällen bestod av en långdragen trip till videobutiken där vi bestämmde oss för att ha en temakväll ifylld två filmer inspirerade av Jack The Ripper.

Mycket senare när klockan börjat närma sig två eller liknande så bestämmde jag mig för att sätta mig och titta på en annorlunda skräckis och försökte med nöd och näpe hålla min vän vaken. Vilket jag inte lyckades med. Kl kvart i tre vaknar hon upp.

" Scones!" säger hon. " Vet du hur man gör scones? Jag vill ha scones. Jag drömde om scones. Vill du ha?"

Så vi pausar filmen för att googla fram receptet på scones och hon försvinner in i köksdelen, medan jag kollar klart på den creepy filmen.

Lagom tills filmen är slut serveras jätte goda, nybakta scones och ett stort glas varmt rykande te och så inleder vi med att titta på ännu en film. Reno 911. 

Denna morgon lyckades jag efter en kort terapi session som varje vecka ta mig till Slussen. Självklart när jag redan är sen så tar jag mig friheten att bli ännu lite mer sen. Jag trodde jag skulle behöva klämma mig in på 7-11 som nästan varje morgon för att köpa min dagliga ohälsosamma frukost. Ja, så är det. Jag avskyr frukost och jag anser att om jag ska stoppa något i mig så ska det vara gott, inte nödvändigtvis nyttigt.
Självklart har det sina konsekvenser ibland. Men det är sånt man får leva med.

Till min förvåning var det iaf inte en människa där inne. Så jag beställde lugnt mina två crossanter och en liten kopp kaffe. Jag anser i och för sig att gott kaffe inte ska förstöras med att ha något i det. Men efter det att jag började rekommendera 7-11 kaffe så upptäckte jag att de inte är 100 % till att lita på. Jag anser till och med att McDonalds kaffe är godare än 7-11 kaffe och jag vet att det inte är många som håller med mig i denna fråga.
Så jag staplar ut där ifrån efter att ha betalat och hällt upp en skvätt mjölk i kaffet. Jag tänder min cigg och börjar gå. Sörplandes på kaffet, i ett försök till att röka ciggen och gå samtidigt som jag också håller i en tung kasse.
Detta blev inte lyckat. Att gå ned för kullersten i högklackat har jag nu kommit på är svårt nog utan kaffe, cigg och en kasse i händerna. När jag väl efter mycket om och men kommer till jobbet så har jag lyckats hälla mer kaffe över mig än i mig.

När jag ramlar in vid cafeterian på jobbet så hinner jag lyckligtvis ta en servett på vägen in på kontoret och då är hälften av mitt kaffe redan slut.
Detta är verkligen något jag inte rekommenderar att prova. Går aldrig så bra som jag tänkt mig. Men samtidigt så känner jag att en cigg är ett måste till kaffet och ett kaffe är ett måste till ciggen på morgonen. Det hela blir som en ond cirkel som jag inte riktigt vet vad jag ska göra åt.
Detta brukar i för sig gå ganska så väl utan kasse och högklackat. Ska man göra det så ska man alltså göra det rätt. Ser inte så graciöst ut som man kan tro annars.

Dockumenterar detta lite sent eftersom jag inte har haft så mycket tid framför datorn, men gärna vill få me små stunder som till exempel denna, varför vet jag inte, men det ger väl läsare som er meninglöst dravel att skumm läsa igenom.

Så den 2 juni;
På min väg till Universitetets vad jag trodde var grymma med tragiska (vilket det snarare var) gratis festival trängs jag bland folket på T-Centralen i väntan på Mörby tåget.
Redan nu måste jag ta en rök pause, hoppas jag hinner skriva klart de här innan min serie börjar bara....

Så där, vat var jag..
.....Jo.
Till min förskräckelse ser jag vad som ser ut som en mumifierad flicka i lång sommar kjol och grön arme jacka. Tankeomsättningen sätts igång och funderingarna blir allt fler. Är hon på väg i samma syfte som jag. Att sitta ute i den första riktiga sommar solen och dricka öl med vänner och lyssna på hemsk musik?
Eller är hon på väg till en maskerad kanske?
Kommer hon precis från en plastikoperation som kanske är gjord av mitt ex mor?
Funderingarna slutar där när jag måste kliva på tåget och tvingas brottas vidare med allt folk.

Det skräckinjagande faktumet för det "normala" är att alla pop-freaks klämmer sig in på råget mot östermalm för att passera till ett ställe där alla popers, rockers och emos etc kan samlas i så kallad lugn och ro för att brottas i leran, tappa bort varandra, hitta nya vänner, stöta på folk man hoppats aldrig behöva möta igen för att sedan dricka öl, hamna på Debasers ute servering när man inser att det är för sent att gå in och dagen efter vakna upp bredvid någon som man sedan tvingas förtränga tills nästa år då allt upprepar sig.
Denna tillställning brukade kallas för Popaganda.
Nu är Popaganda död och idag samlas vi för att be om att denna nya festival som ingen kommer att minnas vad den heter kanske så småningom kan bli en ersättare.

Jag snurrar runt inne på festival området i hopp om att hitta mina jämnlikar utan någon större lycka under ca en halvtimme eller mer. Ingen lera, till min förvåning sitter folk faktiskt på vad som aldrig förut har varit en gräs matta och dricker sig dumma i den gassande solen. Efter ett tag ringer Turkos upp mig och säger att de sitter utanför bland ännu mer folk. Han lägger på luren och hinner säga "jag ser dig, gå bara rakt fram". Det olyckliga med detta är att jag inte ser honom. Efter en lång stunds spanande bland folket så ser jag två filurer längre bort som sitter och viftar vilt med armarna och jag är inte längre ensam.
En trevlig kväll på börjas då vi käkar pizza i en större förvirring, går in på allhuset där jag lyckas träffa människor jag inte har sett sen högstadiet. Lite öl drickandes, kedjerökande och lite kass musik sen är jag på min väg hemmåt.

Jag lämnar festival området efter att ha delat en sista cigg med Turkos.
Går förbi onödigt många utplacerade vakter med tanke på hur lugn kvällen ser ut. Banden var en upplevelse av misslyckande efter misslyckande och något helt okej här och där.
Det var så pass misserabelt att det inte ens var värt en trakasering då de förmodligen redan vet hur tragiska de låter och de va inte värt att sänka deras självförtroende av ett försök till potentsial ännu mer.
Vid dålig timing kommandes ned för rulltrappan får jag vänta 14 minuter på nästa tåg mot en eventuell hemfärd och eventuell fortsatt utgång.
Nu sittandes på tåget bredvid min väns polare som förmodligen inte ens minns eller känner igen mig sitter han med sin alldeles för fina flickvänn i sitt knä och smeker hennes randiga bakdel.

Sittandes på pendel perrången medan fjortisarna på andra perrången sjunger med till "Sommartider" följandes av andra Per Gessle låtar funderar jag på vad som händer när jag anländer till mitt så kallade hem där vi av någon anledning bestämde oss för många år sedan att bosätta oss med min familj av någon anledning.

Det slutar med att jag går till puben och blir lite berusad och lyssnar på kvällens bokade band som till min förvåning blir det bästa jag hört den kvällen.

http://djur.feber.se/feber/art/15633/utterkrlek/

*Soo cute*


Senaste nytt om mig och annat tjafs:
*På måndag ska jag till Naprapaten och fixa min axel, den gör ajaj AJ ont.
*På måndag har även jobbet flyttat till Slussen (Glashuset), så idag är sista dagen runt alla bra matställen och nära till allt, precis allt.
Snart får man ta bussen upp till Åsögatan för att gå till Louie Louie och fika på lunchen.
*The who konsert i juli och jag har ingen att gå med eftersom den enda personen jag känner som gillar The Who backstabbade mig för att bo/bli tillsammans med subban/slampan på Bondegatan, nu får ja the creaps av att gå där, vilket jag hatar eftersom det är en av stans bästa gator och det finns så mycket trevliga minnen på den. *Life goes on...I guess*
*Jag var och kollade på lägenhet i Hökarängen, men det ser inte så lovande ut att få den.
*Min farbror och hans kusin har fåt för sig något skummt som vi får se hur det går med. Men om det går igenom så verkar det som att jag har en lägenhet i Sumpan snart iaf. :) *weee* Men vi får se.

Det var nog allt för idag det.