The Proposal

Var på bio med kusinerna och såg The Proposal.



Vi var på Heron City som har de bättre biostolarna om man väljer att gå på bio, tyvärr så är det långt och knepigt för mig att ta mig hem från på kvällen.
Men nu när ja ändå var där så är det obligatoriskt att till en film äta Baconchips och köpa en Slushie i valfri rolig färg!



Och något man absolut måste göra innan filmen...






Filmen var trevlig, lite små rolig och tårdrypande.
Jag ska inte spoila slutet, men ja hade hoppats lite på annorlunda än så de blev.
Filmen fick mig verkligen att vilja flytta till Alaska. Sjukt mysig miljö!
Av mig får den en  * * *
Okej, men inte Sandra Bullocks bästa romantiska komedi om man säger så.


Nu ser det ut som de bara var jag och Big Red som var och såg den här filmen. Wurpiz var med också.

Twilight

Nu börjar jag känna mig mer motiverad till att skriva. Det är jobbigt om man inte kommer på något och det bara kliar i fingrarna. Det är vanligtvis i sånna tillfällen jag går och röker i för sig.



Jo, jag var på Twilight den 20:de November. Med mina tre kusiner.

Vi åkte bussen till Heron City för att se förhandsvisningen av Twilight.

Klockan var sent på kvällen och vi gick runt i köpcentrumet innan filmen började.

Köpte biljetter.

Tog en cigg.

Handlade godis.

Åt lite mat.

Tog en till cigg.

Köpte bacon chips och Slushies.

Tyvärr så fanns det bara i smakerna Cola och Fanta, nästa gång ska jag ha Blå och så ska vi ta massor med Pose bilder tillsammans och leva lyckliga i alla våra dagar.


Men iaf. Wurpan gick runt och oroade sig över kidsen som skulle sitta med under filmen var av alla utom mitt sällskap var 15 åriga brudar. Det här var värre än en Backstreet boys konsert.

Vi kommer in. Sätter oss.

Knaper knaper.. Sluuuurp. Ha ha hihi ho ho.

Reklamen börjar. Trist. Film trailers visas.

Någon underlig svensk film om killar i konstsimning.

Den verkade som en rätt rolig film med vuxenhumor, en sån där film jag aldrig kommer att se.

Sen var det en trailer för ännu en film där världen går under. Jag trodde hela det jippot var över när dom började göra filmer om Korstågen/Kung Arthur etc. Men nej nej, de kom tillbaka.

Det här är en film med Keanu Reeves. Jag vet Apgarv. Var inte Finding Neo tillräckligt underhållande?

När jag börjar as garva är in zoomningen på honom när han sitter i en lögndetektor test och de här bara råkar vara dialogen:


"
I'm going to ask you a series of control questions. Are you currently in a seated position?"

K-"Yes."

" Are you human?"

K-" My body is."

"Do you feel pain?"

K-"My Body does."

"Are you aware of an impending attack on the planet earth?"

K-"You should let me go."


Jag vet att han förmodligen skulle spela nån weird liten Ailen som en modärnare variant av ET i en film med mer specialeffekter än att få en cykel att flyga, men det var ändå Hilarious!
För er som inte har samma humor kring den här skådisen så ber jag om ursäkt. Jag kan inte förklara det om ni inte redan förstår. Men jag är säker på att ni kan klura ut det själva om ni i huvudet går igenom hans tidigare filmer och spelar upp de "olika" minspelen i huvudet.

It´s All The Same.

Det är inte bara de, men de räcker enligt mig.


Okej, så filmen börjar.

"AAAAAAAAaaaaaaaaaaaaaaaaahhhhhhhhhhhhhhhhhhh!"

Förtext.

Twilight texten uppenbarar sig över den stora bioduken.

"AAAAAAAAAAAAAAAAAAAaaaaaaaaaaaaaaaaaaahhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhHHHHHH!"

Filmen börjar så småningom. Enligt mig så är det mycket med huset och omgivningen i hennes hemma miljö som inte stämmer enligt hur jag föreställt mig det vilket var lite irriterande, men man vande sig snabbt. Hon börjar skolan och Vampyrerna skymtas.

"AAAAAAAAAAAAAAaaaaaaaaaaaaaaaaahhhhhhhhhhhhhhhh!"

Wurpiz - " OH, SHUT THE F*** UP!"

"AAaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaAAAAAAAAAAaaaaaaaaahhhhhhhhhhhhhhh!"

En av karaktärerna det handlar om. Edward pratar för första gången i filmen. Det har gått ca fem minuter eller så.

"AAAAAAAAAaaaaaaaahhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhh!"

SlashDuck (Me), Wurpiz och BigRed vänder sig om för att se på de skrikande teensen. ML.

Och så höll det ungefär på nästan hela filmen. Det lugnade ner sig varje gång tills varje gång nya karaktärer kom in i filmen då det var en massa skrik stön eller buh.

Sen fick jag ett panikskratt anfall när Indianerna kom in i filmen första gången och BigRed säger:
"Hey-How-Are-You-Hey-How-Are-You"
När eftertexterna kom upp var det samma sak med skrikande och Wooohande. Och så var det tydligen någon snyftig sen någonstans vid slutet för det var någon tjej som snörvlade något fruktansvärt samtidigt som hon gnyl.

"Oh my god...SNYFT oh...SNÖRVEL, men men.. GNYL!"


The END och vi lämnade filmsalen efter att ha stirrat ut alla Kidsen på sin väg ut. Sen gick vi förbi en Tomte stol. En sån där som Bad Santa satt i. Så jag och BigRed var tvugna att ta en gemensam pose till ett julkort utan kamera.
Nästa gång kanske.

Väl nere vid dörren hjälpte vi Wurpan rulla ihop en poster som hade slitits ner.

Sen var det bara stå och power röka i en halvtimme tills skjutsen kom.

Jag säger nog att den går att se. Men var berädd på att skratta lite för den är inte läskig.
Jag vet att den är från 15, men det säger inte så mycket i just den här frågan.
Det här är inte en total sågning. Det bör vara det, men eftersom jag lämnade biosalongen med ett gott skratt så anser jag att dom iaf lyckades med någonting. Även om det inte var vad jag väntat mig och även om jag och mina tre kusiner var de ända som skrattade på alla ställen ingen annan gjorde det.
Folk har så dålig humor. Eller så är vi hemska, vad vet jag. Men se den hemma isf. Specialeffekterna är larviga, Sminkningen är hemsk på bioduken, tror bara den skulle komma undan på hemmatv. Om man inte har sån där enorm förstås. Sen kan jag inte stå för vad det är för publik i biosalongen om det är respektabla människor som nöjer sig med ett gott skratt eller om de är folk som sitter och skriker som om det vorre ett pojkband som gick av och på scenen hela tiden.


Filmbål två

Jupp, jag bränner ScarFace





Så var det dags igen.
Jag har under helgen lyckats insjukna med feber så jag har hyrt en del film.
Och det här är en stor varning till dom som inte sett den och tyckte att den var bra, vilket jag verkligen inte kan förstå mig på och det är målgruppen killar.
 Även killar jag aldrig skulle tro gilla det här påstår sig gilla det här. Jag anser det vara en lögn!

Jag tar tunnelbanan till Slussen på lördagen och promenerade lite till videobutiken för att lämna tillbaka dessa något kassa filmer jag hyrde när jag var sjuk och tyvärr hyra något som var ännu sämre. Det finns inte någon som jag kan tänka mig rekommendera ScarFace till.
Den här hamnar på top 5 sämsta filmer jag sett. Och hittills på den listan vad jag kan minnas ligger;


Eldfödd 2

Dungens and Dragons

ScarFace

Roxy


Med det här vill jag säga att jag vill inte sitta och sucka under filmens gång och känna att jag måste fortsätta titta bara ifall att det kanske kommer något som gjort filmen värd att se. Jag bröt till och med min 20 min gräns bara för att ge den en ärlig chans.
Det kanske är något jag missade.
Men det var inget som jag kunde ha "missat" genom att inte sett den här filmen.

Första timmen och 30 min gjorde mig något konstant illamående och satte igång någon sorts kräkreflex jag inte visste att jag hade.
Den nästa halvtimmen satt jag och suckade, rent uttråkad och den halvtimmen kändes betydligt längre än den var. Sen stängde jag av. Ja, jag stängde av den innan den var slut.
Give me a break!
Det var 2 h 44 min Smärta i mitt fysiska välmående, i mitt psykiska välmående och jag kände även att mitt tanke vokabulär försämrades efter var minut av filmen jag pinade mig igenom.

Jag har sätt mycket skräp i mina dagar, men det här måste ha toppat listorna bland det värsta, och att det seriöst får kallas en klassiker anser jag som oförskämt.
Och idag måste jag gå tillbaka till videobutiken och på ett vänligt sätt säga att jag inte alls tyckte att den var bra.

Hur ska jag kunna göra det på ett bra sätt när jag sist oförskämt förolämpade stackarens filmsmak när han bara försökte vara snäll. Och det kan hända att det inte var första gången.
Jag är inte alltid så bra med ord...

Tyvärr kan jag verkligen inte, när det kommer till film, inte, inte säga vad jag tycker.

Det är som filmatisk okontrollerad verbalisk spya. Jag tror inte ens det egentligen finns ett ord för det.
Det skulle vara som när Fredrik Strage satte en trea på Arn och sen tog tillbaka det och gav en tvåa den pga dåligt samvete.

Jag skulle ljuga för mig själv och folk runt om kring mig och det skulle inte kännas rätt.

Den här får massor med döskallar. Jag skulle helst slippa höra att sånt klassas som sevärdigheter.
Men jag gillar mysiga filmer. Och med mysigt så tänker jag inte på någon som hängs upp över ett badkar och blir sönder sågad (motorsåg).

Jag hoppas ni förstår att jag inte är så pretentiös när det gäller det här som det kanske låter eller att jag kanske faktiskt är det men att tanken är att ni ändå ska se någon form av ironi och sanning från min synvinkel i det hela. Om inte så ger jag upp på er.
 
Kommentera gärna angående inlägget. Jag tycker bara att det är intressant. Eller om ni har BRA filmtips.


Filmbål.

image13


Jag är verkligen ledsen, men det är nu på tiden.

Förutom att få stirra sig blind på Johnny Depp i en roll där han ännu en gång spelar en halv känd karaktär som det bara går utför för, som de tyckte att det bör göras en film om, så tycker jag faktiskt inte att den här filmen ger särskilt mycket.

Att denna typ av roll är vad han älskar och är bäst på framkommer extremt tydligt om man följt något av hans film karriär.

Visserligen finns det ju inte jätte mycket som går upp mot att se Johnny spela sina underliga roller eftersom det är vad vi/jag i af gillar med honom.


image11


Men jag kan känna att han kunde ha hoppat över den här rullen och nöjt sig med att spela Hunter S Thompson som i af var en utmaning då det är sagt att boken var omöjlig att göra en film på, och faktumet att de gjorde en strålande bra film som är lik boken. Man känner igen sig jätte bra om man har läst den, och detta trots de få tagningar som gjordes i ute i ödemarken etc. ställen som de kunde utspela sig på.


Men att behöva glo på Penelope Cruz iförd en tjaskig 80´tals overall och hennes konstant jobbiga karaktär, där hon spelar hans skrikiga, påstådda "såå vackra fru", tycker jag var att ta i en del. Då kunde de väl ha tagit Selma Hayek eller Catherine Zeta Jones som kunde ha gjort jobbet bättre.


Annat än att de i en scen snurrar runt i en lägenhet som är fylld med milliontals dollar som de räknar och räknar och ändå inte får att stämma.

Det ända som jag känner är minnesvärt i filmen är den här scenen;


The money is so high, it almost reaches the ceiling.
There is nowhere to put it.
George and Diego sit at the coffee table, dwarfed by the stacks of bills.
There is a discrepancy in the count.
image14










GEORGE
- Three million.  I counted it twice.
DIEGO - It's two-point-five, George.  I am sure.
George starts to pick up the money.
GEORGE - I'm calling it three.
DIEGO - We're half a million off.
GEORGE - Fuck it.  I'm not counting it again.
DIEGO - Weight it.  If it's sixty pounds, it's three. If it's fifty, it's two-point five.
GEORGE - I don't give a shit.  Close enough.
George moves down the hall looking for a place to stack the money, but there is no more room.
GEORGE (CONT'D) - Where do I put this!?
DIEGO - Try the back bedroom.
George opens the back bedroom door to find wall-to-wall money. It's packed. 
GEORGE - There's no room.
DIEGO - Try the closet.
No luck there, either.  George drops the money on the floor and moves back into the living room.
GEORGE - We've got to do something about this.

Jag personligen tycker att detta är det ända värt att nämna ur denna film. Finns inget annat som fick mig att vilja nämna filmen förutom att de är en av de sämre Johnny Depp filmerna jag sett.


Jo, det är väl trevligt om de satte ut ett litet hopp för drogmissbrukare etc. langare runt om i världen. Men det fråntar inte att filmen ändå inte är så speciell som man skulle vilja tänka sig.

Det är även ett faktum att drogmissbrukare ev. andra missbrukare skulle slutat om b la motivationen var tillräcklig, och att deras egna miserabla liv skulle vara tillräckligt att blicka tillbaka på som motivation till det. Ingen av dessa människor är heller någon Johnny Depp eller George Jung som han spelar och filmen har förmodligen heller inte förändrat särskilt många liv, förutom att de var ett vänligt tillägnat minne till den stora knarksmugglaren.

Jag finner att filmen är något överskattad och lite för välomtalad ur fel synvinkel.


RSS 2.0