triplesec

Denna vinter har varit fylld av skeptiska tankar till att kunna fira en bra Jul och stor brist på snö.
Men allt verkade lösa sig till det bättre tillslut ändå.

Jag vaknade upp med stor ångest och känsla av misslyckande på morgonen då jag missade frukosten hos min Kusin. Jag hade problem med att sova flera nätter i rad och den här var tyvärr inget undantag. Rädsla av att Julklapparna skulle vara otillräckliga och något av en ångest över att jag fortfarande inte har handlat klart alla Julklappar.
Ett något stort hål i plånboken då hyran nu är högre, att jag nu måste betala för el och tv + bredband. Något jag inte tidigare behövt göra.
Efter mycket tankar, mycket illamående och bristande på motivation att göra mig i ordning och ge mig iväg, så kom jag tillslut iväg till stationen. Jag klev av i sthlm södra för att köpa en blomma och ta ut pengar. Jag hade önskat mig snö till Julafton i flera dagar, men det såg inte ut att bli någon.
Till min glädje så var blomaffären öppen och jag hittade en jätte fin blomma som inhandlades innan jag begav mig ut till bankomaten. Jag öppnade dörren och där framför mig virvlade söta små snöflingor runt i luften och nu kunde jag le igen.
Jag fick snö på Julafton. Det jag hade önskat mig mest hade gått i uppfyllelse.
Kanske är det något magiskt med Julen iaf?

Snart kom jag fram till Kusinerna och gick upp för backen med snö på näsan.
När jag kom dit saknades en kusin och min farbror. Ju mer det började närma sig Kalle Anka ju mer började vi oroa oss för att Farmor kanske kidnappat dem.
Men kvart i var alla där. Kusiner, farbror och deras morbror. Vi såg på Kalle Anka, vilket för en gångs skull faktiskt kändes riktigt trevligt. A-G var något rastlös och hade svårt att sitta stilla. Men så fort Kalle Anka var på tven så satt hon lugnt och snällt och tittade.

 Sen hade vi tänkt oss Julklapps öppning. Men så blev det inte då AG var i stort behov av att sova. Så vi förberedde med att duka upp Julbordet istället.
Efter en jätte god middag och när alla var proppmätta så dukades bordet undan. Och Julklapparna började delas ut av min farbror.
AG fick en hög med Julklappar hon säkerligen inte förstod sig på hälften av att allt var till henne. Det verkade iaf som att det tog en stund för sen jagade hon efter Wurpiz julklappar när de inte var till henne. Det var jätte gulligt. Men det var först när hon fick filmen. The one and onley som säkert egentligen skulle ha delats ut till henne allra sist.
Det var som om ett ljus gick upp kring henne som en aura.
Hon stod och trampade som om hon inte trodde att det var sant. Helt plötsligt var allt annat oviktigt.
Hon höll som förtrollad upp Teletubbies filmen, som om hon aldrig varit gladare över något annat i sitt ca ett och ett halv åriga liv. Hon började dansa lite gulligt.
AG: "Titti! Titti"
Big Red: " Nej! Vi ska inte titta på Teletubbies nu."

Vi försökte distrahera henne med andra Julklappar, men det mesta var rätt så ointressant då. Tillslut lyckades något avleda henne och filmen gömdes undan tills efter Julklappsutdelningen var klar.

Sen fick hon, helt överlycklig titta på TT.
 

Senare åkte en trött liten AG hem. Men inte efter att gulligt skuttat fram till alla och gett dem en kram.
Vi vinkade hej då och funderade på att titta på nån film. När jag slog mig ner i soffan gick Origentexpressen på teven, Så vi bestämde oss för att titta på den. Jag gosade ihop mig på Wurpiz och av nån anledning så var helt plötsligt den här filmen sjukt rolig att titta på. J-aa!

"He did it!"
"She did it!"
"They could have done it together!"
"But who did it then!?"

Det var skit roligt. Vi babblade nån timme innan jag somnade på vad som upptäcktes vara en något, obekväm och gnisslig säng. Men jag fick inte sova skavfötters med Wurpan eftersom hon anser att det är jobbigt när jag rullar ihop mig till en boll.

"EY! Ey Ey Ey!"




Eller ska jag säga Hohoho!

Så sitter man här. Dagen innan Julafton. Ingen snö och familjefejden är på högvarv, men skönt nog avlägsen.
Onda åsikter kastas från olika håll och det enda man kan göra är att försöka se hur absurt folk beteer sig och på något sätt avskärma det genom att skratta lite.

Så jag bör just nu. Slå in de Julklappar jag ska ha med mig imorgon.
Ta en Dusch.
Packa upp Kartonger efter flytten in i den nya underbart vackra lägenheten så är det en det kartonger som står och dräller i hörnen. Olyckligtvis så har jag ingen bokhylla och de hyller jag har, har inte blivit uppsatta på väggen ännu.
Jag längtar till att kunna köpa min säng som jag hoppas finns kvar.
Jag bör även Julpynta lite till och måla naglarna när jag kommit ut ur duschen så man känner sig lite om än obehövt ansträngd imorgon då en helt ny form av Julfirande tar sin start.

Jag kommer att vakna relativt tidigt för att åka till Kusinen och äta Julfrukost på andra sidan av stan.
Jag får dock inte upp min kladkammare just nu, så klänningen jag köpt till Jul kanske går oanvänd, vilket gör mig något irriterad.

Sen ska vi vidare till lunch hemma hos Faster och Farbror med kusiner och Guddottern.
Vet inte hur resten utav kvällen kommer att se ut eftersom det är väldigt okänd mark. Men det blir säkert jätte trevligt och massa god mat. Kommer få jätte ont i magen.

Har äntligen fått upp garderoben så jag har kläder imorn. Weeiiii! *ler*

Men nu är det verkligen på tiden att få lite Julklappar inslagna.

Berättar mer om Julklapparna efter Julen och all Drama som utan att ens behöva garantera kommer att uppstå.

GOD JUL

Snart iaf

"Inviting me there - and on such short notice. Even if I wanted to go my schedule wouldn't allow it.
Four o'clock, wallow in self pity;
4:30, stare into the abyss;
5:00, solve world hunger, tell no one.
5:30, jazzercize.
6:30, dinner with me. I can't cancel that again.
7:00, wrestle with my self-loathing; I'm booked.
Of course, if I bump the loathing to 9 I could still be done in time to lay in bed, stare at the ceiling and slip slowly into madness. But what would I wear?

Jag ska tillägna det här inlägget till hur mycket jag avskyr Julen.

Jag avskyr inte Julen för att det är mörkt och grått och slaskigt även om det kan vara lite jobbigt.

Jag avskyr heller inte Julen för all julklappsrush och eventuell jobbig snö, som även den är rätt jobbig.

I år blir det nämligen ingen Jul på Julafton. Inte mycket i af.

Mina planer var att ha en lugn och trevlig Julafton tillsammans med mina kusiner utan tjafs och bråk. Men efter hot mot min Farbror från The Don så blir det inte så.

Jag kommer heller inte att fira Julen hos henne, efter sånt beteende får man verkligen stå sitt kast.

Jag antar att min Jul kommer att se ut något som sådan.

Jag kommer på morgonen att åka till ena kusinen och äta frukost och sen kommer jag att åka hem. Senare kommer jag att åka hem till Mamsen, fika och dricka en folköl. Sen kommer jag åka hem och gråta över att jag inte har någon familj. Eller att jag inte får fira Julafton med vad jag kallar min familj.

Jag ville verkligen undvika att behöva åka kors och tvärs över stan för att ta mig någonstans, men det verkar vara oundvikligt. Det känns precis som när jag var nio fast nu har jag inga som sliter och drar i mig. Jag känner mig mest oönskad.

På Juldagen är det väl tänkt att jag ska komma över till kusinerna då istället som kompensation för att det inte blir något Julfirande. Men det är inte samma sak.

Jag känner mig verkligen helt värdelös som lyckades sabba hela Julafton värre än värst i år. Och allt är verkligen mitt eget fel och jag är den ända som verkar bli drabbad eller bry mig om det. Bortsett för att The Don är lite tjurig för att jag inte kommer fira Julafton där förstås.

Läkaren har även höjt min dos av medicin. Hoppas det hjälper nåt för jag vet inte vad.

Jag hatar folk som går runt och ser lyckliga ut just nu för jag vet att dom kommer ha en helt strålandes underbar Jul.

Jag hinner inte ens med något Julbak innan jul pga flytt som bara råkar infinna sig veckan innan Jul. Stressigt värre.

Kan någon bara rädda mig från denna miserabla värld. Lägg in mig omgående istället så jag slipper känna mig så ensam. Jag tror det är dags för en cigg nu. Suck.