triplesec

I brist på vetande om va d jag ska skriva denna fredagsmorgon efter att ha trillat in sent som vanligt på jobbet så inleder jag denna blogg kring fundering om vad som hänt på senaste egentligen.

På senaste har jag känt mig något sexuellt utsvävande. Promiskuös vorre väl ett bättre ord tycker ni. Men efter att ha slagit upp detta ord för att för skojs skull se hur formuleringen löd enligt ordboken så vet jag inte om jag någonsin igen kan använda detta ord.
Jag kommer få lov att hålla mig till benämningen som följer, vilket råkar vara: sexuellt utsvävande.

Så varför jag nu känner mig så här vill jag väl egentligen hålla för mig själv antar jag. Känner inte riktigt att det vorre så smart att gå ut med allt underligt spontant som hänt under så kort tid. Och så som jag anser det vara är det bara en fas. Eller tror jag i af... antingen det eller så håller jag på att transformeras in till någon variant av Samantha från Sex in the City, och det är väl inget fel med det antar jag. Men allt är väl lite beroende på vad man vill kanske.
Just nu vet jag bara att jag och ett förhållande skulle vara bland det sämsta som kan hända mig då jag behöver en hel del frihet just nu. Och jag förstår inte ens varför de insisterar på att ta ens nummer morgonen efter om de ändå inte hade tänkt ringa. Inga förhoppningar finns innan numret har getts ut. Kanske är något att fundera över.

Min alkohol konsumtion har blivit allt högre. Och min terapeut insisterar på att detta inte kan vara mer för mig än någon annan. Nej, det kanske stämmer att jag inte dricker så pass mycket för att alkolist skulle vara ett ord som ska behöva användas. Men hur naturligt är det att vara ute mins två ggr varje vecka och att man varje helg oroar sig för att man kanske inte får gå ut och ta den där ölen som man hela veckan har efterlängtat.
Dekadens faktorn har höjts något steg sen jag slutade gymnasiet faktiskt. Min livsstil har innehållt; för mycket alkohol, massa fantasifullt sex, även lite droger och pengar spenderat på så mycket skor att jag inte ens vet vad jag har längre.
Men det kanske är dit jag är på väg, dit alla är på väg. Att spolas bort i det dekadentas karusell av ingenting och allting.

Vi kan väl bara hoppas egentligen. Finns det något som skulle vara så vackert. Antagligen skulle benämningar etc. inte kännas lika speciellt. Men om jag kunde sugas in i en bohem livsstil där konsten och sättet att leva på var allt som var värt att nämna så skulle det vara allt som var värt något.

En annorlunda morgon antar jag....

Shit! Om jag får slut på saker att göra här på kontoret så kanske jag faktiskt måste ta och reda upp mitt skrivbord som börjar få overload på post-it lappar.

Hur ska det här gå egentligen?

Jag dricker min andra kaffe för idag som börjar bli besk för att jag va tvungen att gå ifrån och hjälpa till med paket.

Nu börjar jag förskjuta saker som måste göras för att inte behöva ta itu med dem som måste göras efter det. Jag tror jag har börjat hamna i någon skum förnekelse över att jag inte har något att göra.

Jag känner en kombination av att inte vilja gå från jobbet idag till att börja få skavsår i öronen av att behöva lyssna på Håkan. Varför vill någon lyssna på den skröliga skiten? Äntligen har jag börjat få lite kvalitets musik iaf till skillnad från all hip hop och så kallad R&B CRAP som jag varit tvungen att lyssna på tidigare.

Nu har jag gått över till att läsa diverse blogg inlägg i brist på fantasi av vad man kan göra när skrivbordets post-its attackerar än och allt man vill är att just nu bara sätta sig på Medusa och ta en öl och en cigg och givetvis hoppas på att det inte regnar.

Men denna kväll så måste jag först förbi och mata katten eftersom min kollega/gamla chef typ, har dragit sig till Malmö för att kolla på Satan Takes a Holliday som tydligen ska spela på Debban där. Hade låtit väldigt lockande att åka med, men jag bestämde mig för att vara kattvakt och bo helgen på söder istället och med eller utan övrigt sällskap så känns det faktiskt som jag valde rätt.

Ny problematik har uppstått på jobbet. Blondie sitter längst bort och hör knappt musiken som spelas tvärs över mig så att vi måste spela om alla låtar som hon tycker är bra. Vilket blev lagom tjatigt i längden så vi började med att höja istället. Men då blev problemet att telefonen ringer stup i kvarten och musiken måste stängas av.

Denna morgon lyckades jag efter en kort terapi session som varje vecka ta mig till Slussen. Självklart när jag redan är sen så tar jag mig friheten att bli ännu lite mer sen. Jag trodde jag skulle behöva klämma mig in på 7-11 som nästan varje morgon för att köpa min dagliga ohälsosamma frukost. Ja, så är det. Jag avskyr frukost och jag anser att om jag ska stoppa något i mig så ska det vara gott, inte nödvändigtvis nyttigt.
Självklart har det sina konsekvenser ibland. Men det är sånt man får leva med.

Till min förvåning var det iaf inte en människa där inne. Så jag beställde lugnt mina två crossanter och en liten kopp kaffe. Jag anser i och för sig att gott kaffe inte ska förstöras med att ha något i det. Men efter det att jag började rekommendera 7-11 kaffe så upptäckte jag att de inte är 100 % till att lita på. Jag anser till och med att McDonalds kaffe är godare än 7-11 kaffe och jag vet att det inte är många som håller med mig i denna fråga.
Så jag staplar ut där ifrån efter att ha betalat och hällt upp en skvätt mjölk i kaffet. Jag tänder min cigg och börjar gå. Sörplandes på kaffet, i ett försök till att röka ciggen och gå samtidigt som jag också håller i en tung kasse.
Detta blev inte lyckat. Att gå ned för kullersten i högklackat har jag nu kommit på är svårt nog utan kaffe, cigg och en kasse i händerna. När jag väl efter mycket om och men kommer till jobbet så har jag lyckats hälla mer kaffe över mig än i mig.

När jag ramlar in vid cafeterian på jobbet så hinner jag lyckligtvis ta en servett på vägen in på kontoret och då är hälften av mitt kaffe redan slut.
Detta är verkligen något jag inte rekommenderar att prova. Går aldrig så bra som jag tänkt mig. Men samtidigt så känner jag att en cigg är ett måste till kaffet och ett kaffe är ett måste till ciggen på morgonen. Det hela blir som en ond cirkel som jag inte riktigt vet vad jag ska göra åt.
Detta brukar i för sig gå ganska så väl utan kasse och högklackat. Ska man göra det så ska man alltså göra det rätt. Ser inte så graciöst ut som man kan tro annars.