triplesec

Jag är faktiskt så arg så att jag skakar just nu.

Grattis!
 Ni lyckades med något iaf. Men jag tänker fortfarande inte betala några jäkla pengar!

Ja tar hellre i tur med min ilska eller ringer upp The Don för ett allvarligt snack än att betala något jag enligt LAG inte ens har någon skyldighet till.
Och sen kan ni köra upp kommentarer om att man inte behandlar släkt på det sättet oavsett, för det är inte som om någon hade stått på min sida om situationen varit omvänd.
Kanske är dags att lära sig vad ordet konsekvens har för betydelse i det här sammanhanget och erkänna för sig själv att man varit klantig. UTAN att dra in hela släkten.

Nu kan jag inte säga till 100% att det är så här det är eftersom jag inte får höra något direkt sagt till mig. Allt kommer i verbala omvägar.

Jag vet verkligen inte om jag ska skratta eller gråta i den här frågan.

Jag skulle kunna gråta för att det är så tragiskt att de ska behöva bli så här så fort man inte följer deras "lag" med deras absurda livssyn och vinklar på saker och ting.
Jag anser att de har varit för bortskämda och inte vet hur människor beter sig som vettigt folk och erkänner för sig själva när man gjort ett ärligt misstag. Då kanske man åtminstone skulle kunna resonera kring en kompromiss. Men det ordet finns väl inte med i deras vokabulär heller gissar jag på.

Jag skulle kunna skratta för att det är så Absurt att se, vad som ska likna, vuxna människor bete sig som små barn.

Springer till mamma så fort de är något som är jobbigt, och det är inte det värsta, för att man pratar med sin mamma om problem det tycker jag är helt okej.
Men då fixar hon det med att se till att utsätta "Den onda personen" (I den här frågan skulle det vara jag alltså) för något så att man tillslut inte orkar med längre utan ger efter.
Men det kommer inte att hända den här gången. Det finns inget någon kommer att kunna säga eller göra som kommer få mig att betala en jäkla summa pengar som är dyrt för mig och säkerligen små potatis för dom i jämfört med vad jag tjänar.

Jag är 23 år och har visserligen ett fast jobb, men crap lön och en hög jäkla hyra plus el på det, etc andra utgifter som går åt på en månad. Ska jag då sitta och betala dubbla hyror?!

Finns inte en möjlighet. Och om nu resten av släkten är så trångsynta och känner att de behöver lägga sig i en argumentation som egentligen är emellan mig och min farbror. Då är det helt deras eget problem.
Jag kommer bara att sakna att kunna komma hem till min andra farbror och faster, det har alltid varit som ett andra hem för mig och jag har alltid varit välkommen och de har jämt ställt upp. Men om det är så här det är så är det så här det är.

Väldigt tråkigt bara.
Och om de någon gång ångrar det så är de mer än välkomna att ringa så kommer jag lätt att förlåta det.
Men resten av släkten kommer nog bli en svårare fråga.