triplesec

Jag skulle just nu kunna lägga mig ner på golvet och börja gråta.
Överallt är det flamsisar.

Jag orkar inte. Stressen och surret runt omkring tar kol på mig. Jag vill ha det lugnt och stillsamt.

Jag vill sitta i en stuga omgiven av lugn med en bok och en kopp te där ingen kan störa mig genom att vara jobbig. Jag vill ligga på bryggan på landet och höra vattnet klucka mot stenarna. Jag vill kunna sova utan att vakna upp mitt i natten för att det är för varmt för kallt för någonting. Gå på toa, törstig, måste äta nåt. Jag känner mig som en treåring i min egen lägenhet. Och det ser även just nu ut som en treåring har försökt att städa min lägenhet.

Jag vill skylla ifrån mig detta på den dumma lilla tomten som härjade runt hos mig i veckan, men jag är rädd för att folk ska tro att han på något sätt inte kan vara en evul liten tomte. Tomtar är ju snälla. Not this one!

Och om den enda uppmärksamheten jag får är av en påhittad liten evul tomte med en strumpa på huvudet så kan jag hellre vara helt själv.

Idag är ingen bra dag. Jag måste lämna tillbaka filmer varav en tydligen är försenad, vilket jag inte visste. Såg idag att det stod att man bara fick hyra just den filmen EN dag. Och jag kollar alltid på kvittot när jag skriver på. Och på just det här kvittot så stod det att man bara fick hyra den en dag. Det tyckte jag inte alls var särskilt kul.

Och vad är grejen med mördar spärrarna egentligen?

Dessa glasfasader till "säkerhet" som dom nu för ganska länge sen satt upp. På vissa ställen har dom fortfarande Stålrullarna. Men glasfasaderna hotar ständigt med att klämma fast mig. Och det låter jätte läskigt när dom gör det. Ibland går man rakt in i glasväggen för att den inte funkar att öppna sig. Oftast så funkar inte kortet i dem. Och stålrullarna har man ju slagit sig sönder och samman på ett antal gånger. AJ!!!! Finns det inget dom kan komma upp med som gör det säkert att färdas med Stockholms lokaltrafik?

Min mage är trasig. Hela jag är ganska trasig faktiskt. Kan dom inte förstå det. Folk går kors och tvärs och på varandra. Vi får inte ens plats här längre.

Stockholm är jätte fint, men jag vill inte bo här längre. Problemet är väl att jag vill nog inte bo någon annanstans heller. Eller det vet jag väl inte. Men jag vet inget annat eftersom jag har bott här nästan hela mitt liv.

Jag är 6:e generationen stockholmare och det räknas inte för någonting kan jag ju säga.

I wanna move. But not. Kan inte bara folk ta och lugna ner sig ett hekto?!

Speciellt på morgonen!

Galningar hela bunten.

Idag röt jag ifrån på en tjej som stod bakom mig på tunnelbanan. Sen fick jag jätte dåligt samvete eftersom det inte var hon som knuffade mig framåt, det var någon bakom henne som knuffade oss framåt. Jag försökte skämta till den och sen klev jag av. Förlåt.

Lämna tillbaka film.

Hyra ny film.

Städa lite hemma.

Mat I guess.

2 & ½ men.

Läsa.

Sova.

Vad var det han sa i fight club?
"Put a gun to my head and paint the walls with my brain"
Slut citat för dagen.