Reaktion och dess följder.

Jag skrev och skrev och nu ändrade jag mig, så jag kapade hälften. Så folk slipper bli så hemskt förvirrade och så hoppar vi direkt till saker som är något mer men inte riktigt intressantare.
|
|
Jag vet inte riktigt var jag ville komma med det här. Men det kändes logiskt när jag skrev det och .... nu tappade jag allt igen.

Jag tror att det är dom där 7 tankarna som håller på att krocka med varandra hela tiden. Ni förstår säkert vad jag menar.

Jag och kusin planerar London planer till Januari då vi ska passa på att se Twilight, filmen. Jag har snart läst klart tredje boken och ska se om jag kan få fjärde snart. Men först Host till bokklubben förstås.
Jupp bokklubb. Det känns så seriöst på nåt sätt. Och på ... andra sätt ..inte. Men jag försöker. Har även utökat med en, eller försöker få till det så iaf. Så att vi ska bli tvungna att läsa lite mer seriös litteratur.
Det kändes nödvändigt.

Nu är det dags att röra sig hemåt, och ska se Velvet Goldmine, en gång till. Älskar den filmen.

Har även hyrt mycket annat på senaste, eller mycket över huvud taget. Gamla filmer, svart vita filmer, inga nya filmer faktsikt. Inte sen jag missade sist när en film skulle lämnas in.

Jag har hyrt bland andra

Wallice and Gromit, igen.
En prinsessa på vift.
Breakfast at Tiffanys
Sabrina
The Curse of the Jade Scorpion
Priscilla

Tror det var alla hittills. Iaf innan jag hade ett uppehåll på att hyra film. Nu vet jag inte. Läser och hyr film kombinerat. Ibland känns det som att jag kan åka till videobutiken bara för att ha en ursäkt att få komma hemifrån och få läsa lite på tåget. Jag älskar nämligen tågperronger, åka tåg. Jag älskar pubbar, gamla videobutiker, gamla skivbutiker, gamla bokaffärer, gamla fik. Allt som har dragit på sig lite personlighet med åren om man säger så.
Jag skulle kunna hänga på en tågperrong en hel kväll och bara läsa om jag var ledig lite då och då. Hur mysigt som helst. Givetvis har jag ju mina favorit stationer med.
Jag är inte någon buss människa alls.
Men tåg tycker jag verkligen om.

Jag skulle kunna skriva så mycket mer. Men jag känner inte att det hör hit så vi skippar det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0