triplesec

Ljusparty?

Jag vaknar på morgonen och tittar ut genom fönstret.

Går upp ställer om klockan, tittar ut genom fönstret igen, kryper ner bland mjuka kuddar, myser ihop, somnar.

Klockan ringer, jag vaknar, går upp, ställer om klockan, tittar ut genom fönstret igen, suckar, myser ner i sängen bland kuddarna och somnar och upprepar detta ungefär, tre eller fyra gånger till, med en halvtimme till tio minuters mellanrum.

Efter terapisession beger jag mig till jobbet och stannar till vid McDonalds, köper en kaffe och för ovanlighetens skull en muffin. På morgonen. Får samvetskval av att gå ut därifrån med en McD påse. Kaffet har jag inget emot, jag står för att dom har gått kaffe och att DN är gratis. Jätte trevligt.

När jag kliver in på kontoret så får jag känslan av att solbrillor hade varit en nödvändighet då jag blir bländad av ett vitt sken. Jag jobbar i ett glashus och det gick inte att se ut för att det var så mycket dimma. Visst var det illa tidigare på morgonen med, men inte så illa som det här kontoret har en tendens att få det att framstå. Jag sätter mig ner. Dricker av mitt kaffe och mumsar lite på min muffin.

Jag ser dömande blickar, men varför? Jag sitter inte och dömer er på fredagar när ni sitter och trycker i er godis och tuggar med smackande munnar och en person speciellt som inte kan låta bli att prata oavbrutet mellan tuggorna. Jag dömer inte er för det.

Jo det gör jag.