triplesec

(Finns risk för en del stavfel och felsägningar i det här, men de e ett sammandrag av helgen i af.)

Så kom helgen efter en körig vecka med trasig fot och störda dialoger.
Fredagen var rätt betydelselös då jag inte gjorde särskilt mycket och lika så stor del av lördagen. Mycket till förtjänst av lathet och sömnfyllt strövande då jag försökte komma i form till Oscarsgalan. På lördag kvällen missade jag tåget till Flempan och en över irriterad, kaffe hinkande jag återgick till min lugna lägenhet där jag infann mig i att sitta själv med min termos och se på melodifestivalen. När jag tittat klart och druckit ur termosen begav jag mig till landet för att dricka lite öl och normalitets återställning.
Trodde jag.
Så jag dansade till Baxendale - Music for girls och annat popsläng, varav de mesta va trallvänliga låtar eller låtar utan text.
Jag fan mig i slutet av kvällen sittandes vid ett bord fyllt av okända människor och pratandes glatt och ointressant. Vad jag fann lite intressant är hur olika två personer i en konversation tolkar saker när de hör varandra så pass dåligt. Detta kan ha att göra med nuvarande tjut i öronen. Nej, man måste inte gå på konsert för det.

Så begav jag mig efter det med dessa okända människor, som inte ens verkade känna varandra, med till ett korridors eftersläng på konstfacket.
Efter att ha insett att man inte ska gå på efterfest så börjar jag knalla hemåt och då hade jag ändå gjort ett tappert försök till verbala utkast på tre killar som höll på att somna, vilket bara inte kändes cool.

Jag somnade klockan fyra halv fem någon gång fram mot småtimmarna och försöker envist med baksmälla att sova mig vidare för att orka med Oscarsgalan som börjar vid ett halv två på natten till måndagen.
Detta misslyckas en del då The Scientist ringer mig, (kan hända att jag går över till svensköversättning vid tillfälle) och jag svarar;

"God Morgon" (raslig röst)
"Ah, ska vi ta den där fikan då?"
"Asså, jag har typ åtta kronor"
"Men va fan"
"Jag drack öl igår. Kan hända att jag har 23kr på kortet."
"Men oh,"
"Are you judging me?"
"...."
"Okej, jag skrapar ihop till en kaffe. När och var?"
"Det är vad jag undrar."
"Jag behöver en tid och en plats"
"..."
"...."
"Okej, vad sägs om String halv tre?"
"tre"
"Okej"
"...."
"...."
"Nej, halv tre"
"Okej, string klockan halv tre. Ses där då."

Jag gör mig i ordning för att hoppa in i duschen och får ett sms som poppar upp.
"Vi säger tre" Jag skrattar och fortsätter i tappert försök till att inte se allt för sliten ut.

Senare. En trappa ner på String.
Jag har nu betalat för mitt kaffe, som serverades i dålig mugg utan öra, med bara enkronor. Det här var inte för att jävlas. Men om man kan göra något omedvetet tillbaka för dålig service, så varför inte. Vi vet ju att alla går dit för inredningen i af. De e inte som om de e för någon speciallite. Deras bröd va slut, dom har aldrig bakad potatis som står på väggen att dom ska ha, kaffet smakar **bip*, men den här gången var det i alla fall drickbart. Vad mer, det är nästan alltid fullt? Påtår kostar typ 6kr och ja det allra underligaste.

Så vi satt på NB i varsin soffa mittemot varandra efter inte ha setts på kanske ett halvår eller så. Känns som längre. Konverserar flitigt om saker, beteenden och människor.
Till min högra sida så sitter det ett stort gäng kids i ett hörn och cafébiträde med rosa hår.
We´ll call her Kelly.
Ställer sig mitt framför The Scientist och pratar med dom om pannkakor. Hon ser inte efter för att se om detta beteende är okej eller ens ett försök till att flytta på sig. Efter kanske 60sek eller mindre eller mer så går hon där ifrån och gormar i trappan på väg upp om 100tals pannkakor etc. ej minnesvärda ord.
Så vi tittar chockerade på varandra och rycker på axlarna.
Efter ca 20 min eller så, så börjar folk gå förbi just där han sitter väldigt mycket.
Lite för mycket.
Till mesta dels så var det Kelly som de var ett jäklars spring på. Eller Ms Pinky kanske, Pinkhead. Eh, Kelly nock of.
Det var som att ha trillat ner i Alice kaninhål och sen när man klättrat upp, inse att man fortfarande är där.
Så jag och Mr Scientist blockerade gången mellan bordet och soffan han satt i och han flyttade över till en stol bredvid mig istället. Någon minut han gå förbi och snart gick Kelly i soffan istället. Detta var häpnadsväckande!
Vi började snart diskutera myrstigar och hur man vilseleder dem. Jag kom upp med idén att sprida ut kakor runt omkring för att få dom att ta en annan stig. Kidsen alltså.
Efter ca fem timmars kaffe hinkande och farsination över Kidsen och Kelly så gav vi upp på blockering och invecklade samtalsämnen.
Jag vinkade adjö och tog mig med tåget till Flempan för lite seriöst Oscarstittande.
När jag kommer dit blir jag varmt välkommen med massa mat. Champinjongräddsås. Mums. Det var sjukt gott.
Så var det till att fylla i score pads och sen skulle vi sova. Det var en kittlande spänning så jag kunde inte sova, kunde bara fundera och spekulera över nattens kommande event. Det plus att min kusin envist ville ha teven på, sen skulle vi byta plats, sen skulle vi prata. Bebis gråter bebis gråter. Sömn, sömn!
Slutligen så gick hon och la sig i rummet bredvid bebis och jag fick några minuters avslappning. Klockan blev fort 20 över ett och jag gick försiktigt runt och försökte vecka folk.
Röda mattan hade dragit igång. Och jag och CrazyJr. Tjatade ihop oss om chips. Oh, chips?
Kaffe, Kaffe, Kaffe! De va ungefär tre koppar kaffe tills jag gav upp då de inte satt in annan effekt i huvudet på mig mer än snurr.

Jag vet inte om jag vill gå med på att Rattatollie vann för bästa animerade. Men jag antar att jag inte kan göra så mycket mer.





Okej, men kolla trailer på persepolis, den bör ha vunnit hur som.