triplesec

Jag vägrar att tala illa om folk jag känner i min blogg. Jag vägrar att tala illa om folk jag känner i min blogg. Jag vägrar att tala illa om folk jag känner i min blogg. Jag vägrar.

Jag tänker inte medvetet låta min blogg bli en variant av någon liten självömkande 19-årings försök till att utveckla en "mogen" blogg om sig själv och sitt patetiska försök till ett liv. Ska man seriöst slänga bort allt.
Then do it with a sence of style.
Ska man nå botten så ska man då känna bottenskrapet av flaskan med handflatan och inte fingertopparna. Man ska känna till vad som är det djuva med det.

Slösa pengarna man får på lyx fast man inte har råd. Drick dig dum om du vill, men gör det med all värdens djuva dekadens i så fall. Kedjerök, ha one night stands. Men lev det livet till dess fullo och ha något vid sidan av att hämta dig upp till igen. Det är en nödvändighet om man inte vill slösas bort i dödsångest och självmordstankar. Vi har väl alla varit där någon gång. Och för er som inte har det, så kanske ni bör lämna denna sida nu då den inte riktigt är ämnad för människor som inte vet livets innebörd. Vi vet eftersom vi valde att inte ta slut på det. Det gör oss inte mer patetiska, det gör oss bara, och jag tänker inte dra alla över en kant, bara lite mer speciella.

Egentligen bör ja bo i andrahand eller stöka mig in som inneboende hos någon stackare. Men jag förmår mig inte. En dag kanske.
Jag har blivit för bortskämd av tanken på att kunna bo själv. Ha sitt eget space, på sitt eget vis i sin egen lilla värld. Jag vill så gärna.
Ska jag skriva en patetisk blogg så ska jag i af FÖRSÖKA göra det med stil.
Jag har tidigare vägrat att skriva något om jag inte har haft något att skriva om. Visst, jag kan sitta och självömka mig själv, men jag vill inte att det ska komma ut på fel sätt.

Folk måste någonstans förstå att när jag skriver om det så vill jag att folk även ska se humorn med det jag skriver.
Jag har ändå fått något mer självdistans än jag haft tidigare. Vilket även är en anledning till varför jag vägrar att
1. skriva om killar på det självömkande sättet, som jag annars säkert lätt skulle kunna göra. Och även på det "jag är så lycklig, piss on you couse you don´t have what I´ve got", sättet som jag annars gärna skulle göra om det nu va så. (HAHA)
2. Om hur jobbiga folk som driver mig till fullständigt vansinne är. (dagens trauma)
Ser jag ingen humor någonstans i vad som händer så tänker jag försöka att inte nämna det. Och detta för att skydda eventuella stackars läsare som kanske skulle finnas på denna sida.

Nog om det. Ofta man lyckas hålla sig till sina egna regler, eller hur. Ha!
Men det är ett få tal. Men nog ändå, antal personer som lyckas reta gallfeber på mig. Detta är tyvärr inte så roligt som det kan tänkas låta. Nej nej! De här personerna lyckas vrida allt man säger, slutar lyssna när man vill förklara och sen stänger av totalt. Jag orkar inte med den här typen av människor och har bestämt mig för att försöka undvika dem för mitt och alla andras bästa.
Jag klarar bara inte av att nöja mig med folk runt omkring mig längre. Jag vill ha mer av den goda sorten och jag är säker på att de finns någonstans där ute. Måste bara komma på ett sätt att hitta dem.
Jag tror det kan vara på tiden att vidga min bekantskapskrets. Min har blivit väldigt ojämn på senaste. Ingen av de jag känner är något lik den andra. Och jag vet inte om sammanförande av dessa människor skulle vara något bra.
Dom är ju de bästa människor man kan tänka sig på så många sätt, vad gör det egentligen om dom är lite olika?
Jag vet inte, detta kanske bara är lite onödigt tänkande från min sida. Som vanligt.

Men jag klarar inte av allt gnabb som varit på senaste. Blir tokig. Mina tankar blir fullständigt schizofrena och jag mår dåligt av det. Måste undvika. Hatar att stressa upp mig över onödiga saker. Det är snart torsdag. Det är snart lugnt. Detta är till stor del lögner.
Ibland behöver man ljuga lite för sig själv för att ta sig genom dagen.